2 timmar sedan
lördag 30 april 2011
lördag 16 april 2011
"Lyran" får beröm av Dorotea!
I dagens GP en artikel om bokbloggar av Maria Domellöf-Wik: "Bokbloggar tar över". Dorotea Bromberg berömmer Jessica Björkäng (från Bokhora) och Lyrans Noblesser.
Om "Lyran" säger Dorotea Bromberg: "Hon som driver Lyrans nobless är påläst som tusan, ja, det är så man förundrar sig."
Bra jobbat, och GRATTIS säjer jag.
måndag 11 april 2011
Finns författare från Falköping?
I dagens bokblogg har Lyran (Lyrans Noblesser idag) temat Hembygden. Med tre exempel från Värmland uppmanar hon sina läsare: ”Berätta om 3 böcker/texter av författare från din hemtrakt eller om romaner som utspelar sig i din hemstad!”
Ronnie Sandahl. Född i Falköping 1984. Författare, regissör. Krönikör i Aftonbladet.
”Vi som aldrig sa hora” (W & W 2007) – en roman vars titel verkade stämma med min uppväxt 30-35 år tidigare. Om vilsenhet i 20-årsåldern. Killar och tjejer. Lämna småstaden eller inte? Huvudpersonen Hannes misslyckas i Stockholm och återvänder med svansen mellan benen. Här finns Falbygdens Ost, gånggrifter, staden i skuggan av platåberget Mösseberg. Ändå - kanske allmängiltig.
Marianne Ahrne (född 1940). Bodde som barn hos sina morföräldrar i Falköping.
I ”Falköpings fångna leoparder” (2001) återvänder hon som vuxen till småstaden och minns.
Lennart Dahl: blind poet. Levande 1922-1993. Han stannade kvar, fann sin roll som sanningssägande poet – med skarp syn. Diktade om stad och bygd – och mycket annat. Jantelagen i Falköpingstappning (Ranten är en del av Falköping):
”Inga träd
får växa upp
i himlen här”
Ur ”Berättelsen om träden i Rantestad”
En minnesbok om Lennart Dahl kom 1996, av Jan-Olof Andersson (Förlag Norders bokhandel).
Och det finns fler:
Niklas Schiöler (född 1964). Författare och litteraturvetare. Produktiv fd pingisspelare!
fredag 8 april 2011
Juli Zeh - "omodern och politisk"
I Göteborgs-Posten (GP Kultur) fanns förra lördagen (den 2 april) en intressant intervju med Juli Zeh. Jag har inte lyckats hitta artikeln på GPs hemsida, men författaren Martin Röshammar har en blogg, där han publicerat artikeln.
Läs här: Zeh, Röshammar, GP Kultur
"Filosofi och litteratur hör ihop och
då kan du inte bli för filosofisk!"
Nytaget foto från GP
lördag 2 april 2011
Virtuell bokcirkel - "Nedstörtad ängel" av PO Enquist
I ”Ett annat liv” berättar PO Enquist att ”Nedstörtad ängel” är ”en kärleksroman”. Och han säger om sig själv: ”Det är en tunn bok eftersom det var ett mirakel att den över huvud blev skriven, då vid 80-talets mitt. Det gick att skriva under någon morgontimma när han var nykter, sedan icke, därav formatet.” Detta är den enda roman PO Enquist skrev under 13 år fram till 1991, då ”Kapten Nemos bibliotek” gavs ut.
På söndag kväll den 3 april kl 20 leder Nina Frid en virtuell bokcirkel om den boken!
Gå in på: http://www.bokcirklar.se/
Bokomslag som liknar varandra
När Kim Thúys "ru" kom ut och började synas på olika bokbloggar tyckte jag att jag kände igen boken, ja att jag hade läst den! Men det var ju orimligt!
Samma sak tyckte jag om omslaget till "ingen riktig kvinna" av Virginie Mouzat. Men det var ju inte heller rimligt!
Fast när man ser bilderna/bokomslagen kan man väl ändå förstå min förvirring?
Om "Snö" (på sv 2004) av fransmannen Maxence Fermine, föddd 1968, skriver förlaget Forum:
Fast när man ser bilderna/bokomslagen kan man väl ändå förstå min förvirring?
Om "Snö" (på sv 2004) av fransmannen Maxence Fermine, föddd 1968, skriver förlaget Forum:
"17-årige Yuko lever i norra Japan i slutet av 1800-talet. Alla i hans familj är antingen präster eller krigare, men Yuko trotsar traditionen och bestämmer sig för att bli poet. Han fascineras av snön och skriver underbara haikudikter som försöker fånga dess vithet. Till sin läromästare får han den gamle, blinde Soseki, Japans störste målare och före detta samuraj. Han berättar för sin elev om sitt händelserika liv och om kärleken till lindanserskan Snö. Och han lär Yuko att om man vill bli en fulländad poet måste man även behärska målerikonsten, musiken och kalligrafin. Och inte minst kärlekens konst…
Snö är en oförglömlig, vacker berättelse som vibrerar av skönhet och är fylld av livsvisdom."
Jag kan bara instämma. 109 sidor.
fredag 25 mars 2011
Ludmila Ulitskaja en trappa ner...
Den ryska författaren Ludmila Ulitskaja är född 1943 och bosatt i Moskva. Som ung kopierade hon Solzjenitsyns böcker. Det var förbjudet och hon avskedades från sitt arbete.
Senare blev hon själv författare med debut 1993. Hon är väl känd i sitt hemland.
Romanen "En munter begravning" kom på svenska 2007.
onsdag 23 mars 2011
Läs om "Kärlekens historia" hos bokmania!
Det är roligt att läsa positiva och entusiastiska presentationer av bra böcker - både sådana man läst själv och för att få nya boktips.
HÄR är ett bra exempel. Kolla!!
"Kärlekens historia" är rolig och full av fantasi. Ett bokmanus spelar stor roll.
Nicole Krauss' nya "Great House" ("Det stora huset") är helt annorlunda!
Fyra olika berättelser och ett förskräckligt, skrymmande skrivbord.
Kommer på svenska under våren.
tisdag 8 mars 2011
Kort rapport från två bokcirklar
Även om jag inte skriver så mycket här så fortsätter jag att läsa. På tåget, i soffan.
I en bokcirkel i Göteborg pratade vi häromdagen om "tant Julias" egen bok om livet med Mario Vargas Llosa, Julia Urquidi: Lo que Varguitas no dijo ("Vad lille Vargas inte berättade"), där hon gav sin egen version av deras förhållande.
Och i Varberg är jag med i Kiki M´s bokcirkel. Hennes entusiasm och besatthet av böcker smittar av sig. Läs hennes rapport om vår läsning av Agnès Desartes "ät mig" här
På fredag blir det "En munter begravning" av Ljudmila Ulitskaja.
lördag 5 mars 2011
Kort om Siri Hustvedts nya
Siri Hustvedts nya "The Summer Without Men" är ute! Den är kort och innehållsrik. Den är rolig, smart, tankefull, klok. Och lite elak mot män... som här:
"The book club is big. It has been sprouting up like proverbial fungi all over the place, and it is a cultural form dominated almost entirely by women. In fact, reading fiction is often regarded as a womanly pursuit these days. Lots of women read fiction. Most men don't. Women read fiction written by women and by men. Most men don't. If a man opens a novel, he likes to have a masculine name on the cover; it's reassuring somehow. You never know what might happen to that external genitalia if you immerse yourself in imaginary doings concocted by someone with the goods on the inside. Moreover, men like to boast about their neglect of fiction: 'I don't read fiction, but my wife does.' "
Ulla Roseen håller på med den svenska översättningen.
Läs mer om boken hos Kiki denbesatta och Bokhora Johanna L
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)










