Nicole Krauss i dagens GP

                                                                                                                                                                                                            I dagens GP (Göteborgs-Posten) har Maria Domellöf-Wik skrivit en intressant artikel om Nicole Krauss och "Det stora huset". Artikeln innehåller en del nytt (jämfört med andra recensenter). Jag hittar ingen länk till artikeln (men till två andra i GP!):

Per Planhammar GP,  Sara Ullberg, GP

Kort sammanfattning av Maria Domellöf-Wiks artikel:

Nicole Krauss är intresserad av arkitektur. Både rent faktiskt och som metafor för sitt skrivande: om poesin är ett rum så är romanen ett helt hus.

Det stora huset är hennes mest personliga roman.

För henne handlar skrivandets hjärta om empati. "När du skriver, särskilt på det viset som jag skriver: väldigt intensivt i första person, som ett slags bekännelse, och du är inuti dessa människors huvuden så börjar det alltid med en undran: hur är det att vara den här personen?"

Sorg, förlust, nostalgi och minne som begrepp ‑ även minnesförlust ‑ är centrala teman i Krauss författarskap. Varför just det är så centralt har med hennes judiska familjehistoria att göra, berättar hon.

"Minne är aldrig något så enkelt som en kronologisk genomgång av det förflutna, utan en sant kreativ akt. Vi glömmer stora stycken av det som hänt oss, och kommer bara ihåg fragment som vi sedan ändrar. Hjärnan mäter och väger fragmenten inbördes, och radar upp dem som pärlor i ett halsband för att skapa en berättelse. Vår självbild blir på så sätt i mångt och mycket ren fiktion. Ändå är det så vi väljer att se oss själva."

Att bli förälder är också något väsentligt i hennes liv, som i grunden förändrat henne på ett oåterkalleligt vis.

"Jag har svårt att tänka mig något som skulle kunna påverka mig mer. Jag kommer nog att i resten av mitt liv se tillbaka på den här boken som min enda möjlighet att ab­sorbera alla dessa nya känslor av bräcklighet, alla nya frågor, orosmoment och reflektioner. Det här var mitt svar på att just ha fått barn, och halvvägs in i skrivandet bli mamma en gång till."