Leonard Cohen Live - i Göteborg 12 augusti 2010

Min bokläsning går trögt: sommarens hög med olästa böcker bara växer. Att börja jobba igen kräver sin tid! Men kommande måndag börjar vår bokcirkel igen, med Marjaneh Bakhtiaris ”Kan du säga shibbolet?”

Efter att ha lyssnat några gånger på Leonard Cohens CD/DVD ”Live in London” (inspelad 2008) bestämde vi oss för att skaffa biljetter till konserten i Scandinavium den 12 augusti. Så vi var där, tillsammans med 7-8000 andra. Och vi fick valuta för pengarna: Cohen stod på scen i 3 timmar, och hann med 31 låtar. Samma musiker och sångare som i London – alla på bästa spelhumör. Det var mycket roligt att få se och höra denne legend, live. Även om många gjort bra covers så är det Cohen själv som gör det bäst. Och han kan handvissla!

Så här såg spellistan ut – ett pärlband av klassiker:

1 Dance Me to the End of Love                            
2 The Future
3 There Ain't No Cure For Love
4 Bird On The Wire
5 Everybody Knows
6 In My Secret Life
7 Who By Fire
8 The Darkness
9 Heart With No Companion
10 Chelsea Hotel #2
11 Waiting For the Miracle
12 Anthem
Efter paus:
13 Tower of Song
14 Suzanne
15 A Singer Must Die
16 Sisters of Mercy
17 The Gypsy’s Wife
18 Feels so Good
19 The Partisan
20 Boogie Street
21 Hallelujah
22 I'm Your Man
23 Born in Chains
24 Take This Waltz
Inrop 1:
25 So Long Marianne
26 First We Take Manhattan
Inrop 2:
27 Famous Blue Raincoat
28 If It Be Your Will
29 Closing Time
Inrop 3:
30 I Tried to Leave You
31 Hey, That’s No Way To Say Goodbye

Cohen uppträdde i hatt och kostym – men när någon annan spelar eller sjunger solo tar han av sig hatten, håller den mot bröstet. Och han presenterar sina musikanter generöst och ödmjukt – flera gånger.

Vid presentationen av ”Take This Waltz” hyllade han sin vän, författaren Göran Tunström (död 2000). De lärde känna varandra på den grekiska ön Hydra under 60-talet och skrev sina första romaner vid samma köksbord.

Cohen ändrar ibland i sina texter, leker med orden. I ”Hallelujah” sjöng han ”I didn't came to Gothenburg to fool you”. Och han tycks välja mellan flera olika verser i just ”Hallelujah”. Åtminstone två sånger var helt nya för mig: ”Feels so Good” och ”Born In Chains”. Troligen håller Cohen nu på och ”filar” på texterna, som ännu inte är publicerade. Men många entusiaster försöker genom att lyssna på olika inspelningar (t.ex. på Youtube) pussla ihop texterna till dessa sånger!

Mot slutet skojade Cohen en del med publiken, genom sitt låtval: ”Closing Time”, ”I Tried to Leave You” och ”Hey, That’s No Way To Say Goodbye”.

För den som är intresserad av Leonard Cohen finns massor att hitta på internet, t.ex.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Leonard_Cohen
http://www.leonardcohenfiles.com/
http://1heckofaguy.com/

Suzanne I'm Your Man, said The Captain. Leonard Cohen till Sverige

Redan före sin skivdebut var Cohen etablerad författare i sitt hemland Kanada, med både prosa och lyrik. Han debuterade med diktsamlingen "Let Us Compare Mythologies" 1956. Fram till 2006 har han publicerat 20 böcker.

Med sin första LP "Songs of Leonard Cohen" 1967 blev han snabbt känd på båda sidor av Atlanten. Första spåret är "Suzanne". Sedan dess har han skrivit mer än 100 sånger, gett ut ytterligare 10 original-album, 5 live albums + några ”Best of...” inklusive ”The Essential of Leonard Cohen” 2002 (Sony BMG).

Leonard Cohen är född 1934 (Elvis Presley var född 1935) i Montreal. På 60-talet bodde han på den grekiska ön Hydra, och lärde känna Göran Tunström. Han har två barn tillsammans med Suzanne Elrod: Adam född 1972, Lorca 1974. Idag lever Cohen tillsammmans med sångerskan Anjani (Thomas) och bor i Los Angeles.

Förankrad i den judiska traditionen (”an observant Jew") använder Cohen många bilder från Gamla testamentet (uttryck, böner, namn). Han är även väl bekant med den kristna mytologin och han har levt flera år som zenbuddhistisk munk (1994-99). Detta märks i hans sångtexter.

Ett viktigt tema är hans kärlek till kvinnan (som musa, sångmö). Han sjunger om kärlek, romantik, lust, ensamhet, otro, förtvivlan, om problem att leva i en fast relation (”like a fish on a hook”).
Många av texterna är mörka. De är "songs to slit your wrist by" har någon sagt. Men vid konserten i London 2008 sa Cohen: " I have studied deeply in the philosophies and religions but cheerfulness kept breaking through. But I will tell you: There ain't no cure for love.”Denna humor kan man upptäcka i hans texter.
Ibland tar han upp politiska teman, sjukdomar, självmord och sociala orättvisor, tar ställning mot krig, tortyr och abort, och han kan profetiskt sjunga om en dyster framtid (I sången ”The Future” upprepas ”I've seen the future, brother: it is murder.” Men, säger Cohen: “"Love's the only engine of survival.”)

Generellt är Cohens texter mångtydiga. Ibland är det lättare att tolka en bild av Matisse än en text av Cohen! Ändå är de skrivna på ett precist, exakt sätt – ingen flummighet här. Texterna rymmer en egen värld och behöver egentligen inte dissekeras. Många melodier biter sig fast – och musiken är ofta organiskt förenad med texten. Texternas rytm matchar musiken! Inte ett ord, inte en ton för mycket. Själva musiken, melodins uppbyggnad – och Cohens sångröst - kommenteras ibland i texten (”Tower of Song”, ”Hallelujah”, ”A singer must die”). Hans röstomfång är begränsat och röstläget har sjunkit till en låg baryton. Hans sätt att sjunga är lätt tillbakalutat (”lazy”). Men nästan alltid finns där passion och precision.

Cohens popularitet har varierat sedan debuten. Han har spelat in de flesta av sina sånger själv, några av dem mer än en gång, ibland med ändrad text. Och han gör det bäst själv, men – ibland kan en tolkning (annan artist, svensk text) tillföra något. 1987, 3 år efter skivbolaget vägrat ge ut en av hans skivor i USA, spelade Jennifer Warnes in ett helt album (”The Famous Blue Raincoat”) med Cohens sånger – en "vänlig gest" – som ledde till ”a rewival”. Idag står kända artister på rad och hyllar Cohen med covers: U2/Bono, Rufus Wrainwright, Nick Cave, REM, Sting. Förklaringen finns i hans texter och melodier.

Om några sånger:
”Suzanne” är en verklig kvinna, som bodde vid vattnet utanför Montreal. Cohen beskriver henne och miljön, med trånande kärlek och religiös meditation. Som i ”Joan of Arc”.
”Famous Blue Raincoat”: en man med ett krashat äktenskap. Hustrun otrogen med mannens vän. Berättaren skriver ett brev till vännen – eller till sig själv?
”Everybody Knows”: om sociala rättvisor och om AIDS
”Chelsea Hotel #2”: Cohens affär med Janis Joplin
”Hallelujah”: Om kung Davids förbjudna kärlek till Batseba – och mycket annat. ”There's a blaze of light/ In every word/ It doesn't matter which you heard/ The holy or the broken Hallelujah”. Inspelad av Cohen i två helt olika versioner.
”Take this Waltz”: bygger på en text av Lorca, Cohens favoritpoet.
”Anthem”: ”There is a crack in everything That's how the light gets in”
”Bird on a Wire”: ”I have tried in my way to be free”.
”If It Be Your Will”: en ”enkel” och avskalad bön.

2008 startade Cohen – för första gången på 25 år - en turné, som fortfarande pågår.
Konserten i O2 Arena i London spelades in 2008 och kom som DVD 2009, med 25 låtar. Ett texthäfte med drygt 100 av Cohens sånger kom ut 2009: ”World of Love and Hate” med en inledning + korta kommentarer till varje låt. Tre svenska album med Cohen-sånger kom ut 2009 (Cohen fyllde 75): Ebba Forsberg (Mikael Wiehe hade översatt), Tomas Boström (“Mitt gömda jag” med egna översättningar) och “ The Scandinavian Report” med svenska artister.
I år ger Cohen flera konserter i Sverige. Han kommer till Göteborg 12 aug.