Häromkvällen var PO Enquist gäst i "go'kväll" (svt1). Han skulle då, tillsammans med programledaren Beppe Starbrink, vara värd vid en fiktiv middag tillsammans med fyra önskegäster. Innan dess fick vi se Enquist som programledare i "Kvällsöppet" från 1971. Som gäster hade han Wilhelm Moberg och Olof Palme. Intressant!
För PO Enquist skulle samtalet vara huvudsaken, viktigare än maten. Han ville träffa följande gäster runt bordet:
1. Ulrike Meinhof (1934-1976)
Enquist hade själv träffat och lyssnat till Ulrike Meinhof, på 60-talet. Då var hon en uppskattad tysk intellektuell, en "publicistisk stjärna". Klok och mjuk. Men något hände: hon blev terrorist, gled in i illegaliteter, mord, bankrån.
Hon måste ha stått inför ett val, en skiljeväg. Om just den punkten skulle Enquist vilja tala med henne. Vad hände? Hur kunde det hända? Fanns ingen väg tillbaka?
2. Stieg Larsson (1954-2004)
Känd författar till Millennium-trilogin. PO Enquist växte upp i Västerbotten. Hans mormor Johanna bodde på en gård utanför Bureå, Gammelstället. I granngården bodde Larssons; Erland (född samma år som Enquist) bodde där, de var lekkamrater. Erland skulle senare bli Stieg Larssons pappa.
Med Stieg Larsson skulle Enquist vilja tala, inte bara om Västerbotten, utan också om hur Stieg hade kunnat bli en storsäljande författare, hur Stieg hade tänkt omkring sin enorma framgång. "Vi skulle kunna reda upp en massa problem". "Det är en tragedi när hederliga mänskor kommer i konflikt med varandra".
3. Thorsten Jonsson (1919-1950)
Jonsson är väldigt känd bland författare, "författarnas författare", introducerade och översatte Hemingway, och gav ut två novellsamlingar. Han använde sig av västerbottnisk dialekt (den förste som gjorde det), var föregångare till Sara Lidman, Torgny Lindgren och Enquist själv. En lysande stilist, skrev "kliniskt rent".
Under andra världskriget var Jonsson DN's utlandskorrespondent. Han återvände till Sverige efter kriget under en tid då den svenska författarkåren var i konflikt, uppdelad mellan USA och Sovjet. Jonsson förespråkade en tredje linje. Enquist skrev sin licentiat-avhandling om Jonsson och skulle ha mycket att diskutera med honom om!
4. PO Enquist själv som 8-åring
Hur var han? Hur såg han ut? Pratade han dialekt? Kunde han delta i samtalet?
Tack för påminnelsen! Jag missade detta, eftersom jag aldrig ser på tv före kvällsnyheterna.
SvaraRaderaTorsten Jonsson är en lysande stilist med spännande berättelser, väl värd att uppmärksamma på nytt. Jag läste hans noveller (det rör sig om tre samlingar, inte två, som senast kom i en samlingsutgåva i Bonnierbiblioteket, 1963) för många år sedan och blev mycket imponerad, minns jag. Romanen "Konvoj" är också mycket bra.
Han översatte Hemingway, ja, och själv kanske kan sägas vara en svensk blandning av Hemingway och Faulkner.
Dags att ta ner honom från hyllan igen.